Tags: Festival | Tidaholm

Om man planerar en festival utomhus så får man räkna med att det kan regna. Om man besöker en utomhusfestival så gäller samma sak. Det blir några snäpp roligare om det är varmt o sol, men man tar med sig kläder utifall att. Under fredagskvällen regnade det av och till och framåt kvällen blev det oxå lite svalt. Jag vet inte de officiella siffrorna men intrycket var att för en fredag utanför semestertider så var det rätt gott om folk. När det var paus i musiken höll man till i öltältet för att sen sluta upp framför stora scenen. Bluespubliken är ett entusiastiskt och segt släkte, det fick vi väl bevis för i Åmål 2009 om inte annat. Kontentan här är att det var rätt många som inte stannade hemma denna kväll.

Det som dominerade fredagens program var en av mina favoriter Trickbag. Dels själva i början av kvällen och sen som avslutning med konceptet Harmonica Blowout.
Sättningen var marginellt annorlunda. Ingen Jocke Barcheus på munspel men däremot gästen West Weston. Ingen Jonas Göransson på gitarr men däremot Anders Lewén. Dessutom pianisten Fredrik "Freguz" von Werder. Inga dåliga ersättare inte.
Det känns tjatigt att säja det men dom leverade som vanligt. Jag kan inte beskriva det på nåt annat sätt. Trickbag är bland det bästa i bluesväg Sverige har just nu.

Tyvärr missade jag Skybenders då jag var tvungen att ta en sväng till vandrarhemmet o byta om till lite mer robusta kläder innan solen försvann.

Lagom till Trickbags Harmonica Blowout var man tillbaka och de av er som sett denna show inser resultatet. Min premiär var i Östersund 2009 och det var lika mäktigt då. Trickbags gäst West Weston var en trevlig kille som med ett brett leende och mycket humor visade upp ett gediget hantverk speciellt gillade jag hans insatser på kromatiskt munspel.
De andra tre herrarna Greger "Knockout Greg" Andersson, Jan "Harmonica Henry" Sjöström och Sven Zetterberg har både vad det gäller munspel och sångröst, var för sig lite olika stilar med det är alltid njutbart och intressant. Det finns mycket jag skulle vilja säga om detta men det får bli nästa gång. Jo. Harmonica Henry gjorde ju en underbar version på Kromatiskt spel med låten Yeah, Yeah Baby. Så dagens skivtips får bli denna:
Harmonica Henry & the bluesrockers - Harp Rumble [CeePeeVee Records 1999] En alltigenom lysande platta. Smakprov finns oxå på bandets MySpace-plats.

Mer följer. Broder blues.